Kapitel 4
'' Hmm.. ja det går nog bra. Men du jag måste säga det att vi såg Caisas bdb för en stund sen jag och Louise. Det är en bild på dig mig och Louise bakifrån och vi håller hand. Hon frågade om någon visste vem jag var, och att det borde vara du och hon och lite sånt. Ingen vet som tur att det är jag, men det känns som om det kommer bli ett jävla liv! '' sa jag. '' Jag tror du har rätt i det där, jag kanske ska berätta för världen hur det ligger till, fast ändå kanske inte riktigt än... vi vet ju inte hur det blir. '' sa Johan. '' Ja vi får vänta och se vad som händer... och dina fans kan faktiskt vara ett stort problem... mene.. det får vi väl ta! '' sa jag lite nedstämt. '' Jo antagligen.. vi har inget annat val.'' sa Johan. '' Men.. vi ses imorgon vid Grand Hotel vid 8 då! '' sa jag. '' Jaa! Jag längtar redan en massor! '' sa Johan. '' Ja jag oxå! Hejdååwh sötnos! '' sa jag. '' Jasså? '' sa Johan lite retfullt. '' Men du sa ju att vi skulle börja! '' sa jag lite skrockande. '' Hah jag vet! Men .. Hejdå! Sötnosen min! '' sa Johan glatt och la på. Jag kände mej varm i hela kroppen och hjärtat dunkade snabba kärleks slag och såfort jag tänkte på att vi typ var tillsammans så spred sig en pirrig känsla genom hela kroppen från magen. Jag fattade det knappt. Jag vaknade nästa dag halv 7. Och jag väckte Louise och för hon skulle ju hämta Jennelie vid 8. Jag sprang in i duschen och gjorde mej färdig. Jag var klar halv 8. Jag sa hejdå till Louise och bad henne hälsa Jennelie, och så gick jag iväg mot Grand Hotel. När Jag kom fram stod Johan där och gick fram till mig och gav mig en kram när det inte var långt kvar fram till honom. '' Heeeeej min lilla sötnos! '' sa han och log enormt. '' Heeeeej MIN lilla sötnos! '' sa jag och log lika stort. Kramen varade läääänge, och när vi väl släppt den så höll vi i varandra och såg varandra djupt in i ögonen och log stort. '' Ehmm.. ska vi gå då? '' sa jag mjukt med ett leende. '' Javisst ja! Den här vägen! '' sa han med ett stort leende och tog min hand och vi började gå. Vi gick in i någon byggnad och så småning om kom vi till studion. '' Tjena Mårten! '' sa Johan till någon som antagligen skulle vara med och spela in. '' Tjenixen Johan! '' sa han. '' Och det här är..? '' fortsatte han glatt. '' Jo, det är faktiskt min tjej! '' sa Johan med ett stort leende och tittade på mig. '' Jasså?.. du har inte berättat om någon tjej Johan! '' sa Mårten lite retsamt. '' Jag vet, men det kan bero på att det blev på riktigt igår! '' sa Johan med ett leende. '' Jaha ja! Då måste jag ju säga grattis! '' Tack tack! '' sa Jag och Johan i kör lite leende. '' Ja, jag heter mårten då! '' sa Mårten och skakade min hand. '' Josefine! '' sa jag med ett leende. Vi småpratade lite Jag, Johan och Mårten alltså. Sen körde dom igång. Jag fick sitta vid Måretn medans Johan stod inne i själva ' Inspelningskuben '. Han spelade in den nya versionen av ' All the time in the world '. Den var riktigt bra måste jag säga! När han var färdig satt vi och diskuterade lite. Jag, Johan och Mårten. Men det blev egentligen inte mycket av det utan det gled snabbt över till småprat. '' Hur gammal är du? '' frågade Mårten men Johan svarade åt mig. '' Gissa! '' sa Johan njutningsfullt. ''Hmm... 15 ungefär. '' sa Mårten. Jag började skratta lite. '' Hon är faktiskt 13. '' sa Johan skrockande. '' Va!? Du ser äldre ut än det! '' sa Mårten. '' Jo du är inte den första som säger det! '' sa jag skrockande. '' Och ni är faktiskt väldigt lika i både utseende och personlighet har jag märkt nu med! '' sa Mårten. '' Jo, du är inte den första som säger det heller! '' fortsatte jag skrattande. '' Jasså det tycker du!? '' sa Johan lite retfullt. '' Jo vet du att jag tror du har rätt! '' sa han och fortsatte skratta lite. När Johan var klar gick vi och ställde oss utanför byggnaden. '' Jaha! vad hade du tänkt att vi skulle göra nu då? '' frågade Johan och log. Klockan var ungefär halv 1. '' Jadu! Vi kanske skulle gå och äta lite! '' Jo det skulle nog passa bra! '' sa Johan och log. '' Jag vet ett bra ställe, och jag betalar! '' sa Johan. '' Men nej! det sa du inte behöva göra! '' sa jag till honom. '' Jo men jag vill verkligen! '' sa Johan. '' Helt säker? '' frågade jag honom. '' Men annars skulle jag väl inte fråga det! '' sa Johan skrockande. '' Näh i och för sig. '' sa Jag. Vi gick på stockholmsgator hand i hand. och efter en stund la han armen om mina axlar. Jag såg upp på honom och log, han log tillbaka. När vi varit och ätit så gick vi hem till Johan. '' Så nu ska jag äntligen få se hur du bor! Jag som undrat sålänge! '' sa Jag. '' Ja nu Jävlar! '' sa Johan skrockande. Jag bara skrattade. Johan slog koden till trapp upp gången, och vi gick in. Han tog mig upp till sin våning och vi gick in. '' Wow! Jag hade faktiskt föreställt mig det stökigare med tanke på när du bloggade ditt rum när du skulle flytta. '' Haha jo det brukar faktiskt se ut ungefär sådär då, men städade lite igår bara för att jag visste att du skulle komma! '' sa Johan å skrattade lite. '' Men bara för mig! '' skämtade jag som om jag var rörd. '' Hahah såklart! '' sa han. Vi förflyttade oss från hallen in. Vi satte oss på hans säng och tittade varandra djupt in i ögonen, och så kysste han mig
Kapitel 3
Såfort jag lagt mig i sängen tog jag fram min mobil och började skriva till Johan '' vad hade du tänkt dig att vi skulle göra imorgon då? '' och skickade. '' Kan inte jag få Johans nummer? '' frågade Louise en stund senare. '' Eehm.. Han sa faktiskt att jag inte fick ge hans nummer till någon, och du är väl någon? '' sa jag med ett litet skratt. '' Där ser du Jossan! Han gillar dig! Han ville göra något med oss Imorgon, och du fick hans nummer när jag inte var med! '' sa hon. '' Nej det tror jag inte! Han har väl bara hittat nya kompisar antar jag... men det skulle vara urgrymt om det var så! '' svarade jag. '' Men Jossan, såg du inte när vi gick med honom från SR huset? Han tittade ju på dig mycket då ju, och han blev generad också! Jag såg det! '' Sa hon. '' Eller... kanske.. nu när du egentligen säger det så.. det skulle kanske inte vara omöjligt! '' sa jag. '' Nääeh Där ser du! Haha! '' sa Louise. 'Knock Knock Knock' lät min mobil. Jag tog upp den och öppnade SMS:et '' Jag vet inte vi kanske kunde kolla runt lite i Stockholm och ta en fika kanske? Johan '' stod det, och jag blev genast glad. '' Louise! Han vill typ gå runt lite i Stockholm, och ta en fika med oss imorgon! Vad säger du om det? Ska vi? '' frågade jag Louise glatt! '' Jaaah!! Shit vad kul! '' svarade hon. '' Ja, Jätte gärna. Så.. vi ses imorgon då.. men när? Jossan '' skickade jag. Minutrerna senare fick jag svar. '' Vet inte, runt tolv kanske? Johan'' stod det. '' Ja, det passar utmärkt! Men vi ses då! Kram Jossan! '' skrev jag. '' Ja det gör vi! Ser fram emot det! Kram Johan '' hade han skrivit. Vilken härlig magkänsla man fick när man tänkte på att man satt och skickade SMS med självaste Johan Palm! Sen la jag mig ner, och stunden senare somnade jag. Nästa dag vaknade jag av väckarklockan, och jag ville verkligen inte gå upp.. jag kände det.. jag var så trött! Men så kom jag på att vi skulle träffa Johan idag! Så jag hoppade upp ur sängen och sprang in i duschen. Vi hade ställt klockan på 10 idag. När vi var färdiga var klockan halv 12, ganska tajmat tycker jag. Jag skickade ett SMS till Johan '' Hej Johan! Vart ska vi ses idag då? Kram Jossan! '' Bara någon minut senare fick jag svar. '' God morgon, eller ska jag skriva middag! Jag vet inte vart bor ni? Johan '' stod det. '' Norra delen, hos Louise moster Marie, jag vet dock inte vad det är för gata. Men jag vet att kunga slottet ligger i närheten och också Grand Hotell då mitt emot det. Jossan '' skrev jag som svar. '' Ja vad bra! Jag bor nära där också, vi kanske skulle kunna ses utanför Grand Hotell eller? Johan '' skrev han. '' Ja vad bra då kör vi på det! Ses där om en stund! Kram Jossan '' Skickade jag. Jag och Louise stack genast dit, och när vi kom dit syntes ingen Johan till. Så vi ställde oss och väntade, och sekunden senare kom Johan gåendes längre bort. ''Heej! '' sa jag och sprang fram till honom och gav honom en kram. '' Heej! '' sa han och kramade tillbaka. Louise kom hack i häl på mig, och sa ''Heej! '' hon också, och kramade honom. '' Jaha.. vad ska vi göra nu då? '' Frågade jag. '' Ingen aning... vi kanske ska gå och fika nu direkt så kommer vi kanske på något! '' sa Johan '' Jah, det tycker jag! '' sa Louise. '' Låter som en bra idé! Men vart ska vi gå då? '' frågade jag. '' Jag vet ett ställe precis i närheten! Dit går vi! '' sa Johan. '' Okej! '' sa Louise, '' Visst, är det ditt favorit? '' frågade jag med ett skratt. '' Faktiskt! '' svarade Johan. Vi satte oss vid ett runt bord, med fyra stolar. Det var som om alla ville sitta vid mig. Louise satte sig brevid mig på ena sidan, och Johan på den andra. Sen var det en stol mellan Johan och Louise. Vi gick och beställde sen så satt vi där och pratade i säkert 2 timmar. Vi hade trevligt i alla fall, och jag kunde inte riktigt fatta att Johan Palm satt där brevid mig. Sen så bestämde vi oss för att gå där ifrån, och vi gjorde ingenting riktigt utan vi gick mest runt och pratade och tittade lite. Vi var på många olika ställen, där vi egentligen bara pratade och lärde känna varandra mer. Johan ville visa oss ett ställe han hittat när han varit ute och gått en dag. Då han bara hade gått runt och tittat lite. Så vi gick dit, och vi kom till någon park som låg vid ett stort berg. Vid några höga buskar om man tittade noga fanns det en början på en stig där. Där gick vi in, och där var det en öppning in i berget, som vi gick in i.
Några meter in hörde man hur vatten forsade ner mot stenväggarna inne i grottan. Vi fortsatte in i grottan och vi gick en stund, men tillslut så kom vi fram till en stor öppning. Vi stod på en stor massiv grund mitt ute i en gigantisk bergasal med ett stoort vattenfall, och i taket var det en lång spricka där solen trängde sig fram och lyste på vattenfallet. Det var så vackert, och det såg så sagolikt ut. '' OMG JOHAN!! '' sa Louise, hon som älskade sånt här. '' Gud vad fint det är! '' sa jag. '' Jag vet, jag tycker om att gå hit när jag känner mig deppig eller allmänt nere. Jag brukar sätta mig på den här stenen. '' och så gick han fram och satte sig på en sten för att visa. '' Då brukar jag bara sitta här och lyssna på vattnet, och tänka. Det är väldigt lugnande och jag tycker om det. '' Det är riktigt vackert här! Allt ser så sagolikt ut! '' sa jag. '' Jag vet, det är nog mycket därför jag tycker om det. Jag är ju en drömmare. '' sa Johan. '' Jo det är jag med, så jag tror jag skulle kunna sitta här i timmar utan att blir uttråkad. '' sa jag. '' Hur hittade du det här? '' undrade Louise, som mest var upptagen med att ta kort på stället. Det tyckte hon mycket om. Jag gick och satte mig brevid Johan på stenen, den var ganska stor. Han såg på mig och eftersom jag märkte det såg jag på honom också. Vi började le, och Johan tog min hand. Och jag fick en sån härlig känsla genom hela kroppen. Vi hade fortfarande blicken i varandras ögon. Vi satt väldigt nära varandra, och han flyttade sig ännu lite närmare. Vi fortsatte att se in i varandras ögon, och då, då kysste Johan mig, och Louise han bara börja säga '' Hör ni har ni sett.. Woow!!! '' sa hon. Vi släppte kyssen, och både blev generade. '' Vad var det där om!? '' frågade Louise chockat men ändå rätt glatt. '' ööäähm... '' kunde jag bara svara. '' När jag vänder mig om sitter ni och kysser varandra! Det måste väl ändå ligga något bakom det! '' sa Louise med ett skratt. '' äähm.. Joo... '' Sa Johan. '' Ni är faktiskt riktigt söta tillsammans! '' sa Louise glatt. '' Awwwh!! '' sa jag och Johan i kör och vi fick ögon Kontakt igen. Vi verkade läsa varandras tankar, så ännu en gång kysste vi varandra, samtidigt också. Jag kunde i alla fall inte motstå honom. '' Är ni typ tillsammans nu eller? '' frågade Louise. '' eehm... Jag vet inte! '' sa jag lite nervöst. Sen såg vi bara in i varandras ögon, och sa ingenting. Efter sen stund gick vi där ifrån, och jag gick brevid Johan, och Louise brevid mig. När vi gått en bit, tog Johan min hand, och jag tittade upp på honom. Han log, och jag log tillbaka. Att detta hände. Jag kunde inte fatta det! Jag hade kysst Johan Palm, han som jag drömt om nu, väldigt länge. Trodde aldrig att detta skulle hända, men det gjorde det nu. Klockan var 4 nu, och ingen av oss hade hunnit äta något, så vi bestämde oss för att gå och äta. Johan visade oss ett Pizza ställe som skulle ha väldigt god Pizza, och det var det verkligen. Men för mig som älskar Pizza kanske det inte är så svårt att tycka om det. Vi var väldigt nöjda när vi gick där ifrån iallfall. Johan tog åter igen min hand, och vi fortsatte gå. Då det var någon som ropade 'JOHAAAN!!' och vi vände oss om några fans kom springandes mot oss. Jag såg direkt att det var Caisa och Malin. Det första jag tänkte var 'NEEEEEEEEJ!!!'. När dom kommit fram sa dom ''Heej Johan! '' samtidigt. '' Hej! '' sa Johan. Caisa sneglade ner på våra händer och sa '' Är det här din tjej Johan? '' '' Jag... antar det! '' sa han och log stort mot mig och jag log tillbaka. Nu hade han faktiskt bekräftat att vi var ett par, gud jag dör! Jag såg att Caisa blev lite besviken, hon ville väl ha Johan. '' Okej... Men du kan väl singera min arm. '' sa caisa. '' Jadå, om du har en penna! '' sa Johan. '' Ja det har jag! '' sa Caisa och tog fram en penna och gav den till Johan. Då var han tvungen att släppa min hand för att skriva. '' Min arm också! '' sa Malin. Jag uppskattade henne mer än Caisa. '' Tack! '' sa dom båda och log. '' Kan vi få ta en bild också? '' frågade Malin. '' Jadå! '' sa Johan. '' Kan du ta bilden? '' frågade han mig. '' Okej då! '' sa Jag. '' Så! '' sa Johan. Men, nu måste vi faktiskt gå. '' Men.. aja Hejdå då! '' sa Caisa. '' Hej då! '' sa Malin. '' Hej då! '' sa Johan och tog min hand igen om vi fortsatte gå. '' uuh! Det var Caisa! '' sa Louise. '' Jo, Jag såg det! '' sa jag. '' Vadå tycker ni inte om henne? '' frågade Johan. '' Nä, inte precis! Hon skryter om att hon träffar dig överallt och allt som händer då. Stalker! '' sa jag. '' Jasså gör hon? Jag håller inte koll, vet bara att jag har sett henne 5000 gånger! '' sa Johan. '' Hon var väl fått pussar på kinden av dig? '' frågade jag. '' Jo, det har hon... '' sa Johan lite irriterat. '' Men jag har inte kysst henne! Men jag har kysst dig! '' sa Johan då lite gladare. '' Jo, det stämmer nog. '' sa jag lite retsamt. '' Haha du har sån tur Jossan! '' sa Louise. '' Det har jag kanske! '' sa jag med ett stort leende. '' Jaa, du har ju drömt om detta! Vi trodde ingen av oss att detta skulle hända ju! '' sa Louise. '' eeh.. Jo det stämmer ju..'' sa jag lite generat. '' Jasså du har drömt om att bli tillsammans med mig!? '' sa Johan lite retsamt intresserat. '' öhmm... Ja det har jag.. länge nu ju. Sedan första gången jag såg dig på TV. '' sa jag. '' Då måste du vara väldigt glad nu gissar jag! '' sa Johan lite retsamt. '' Tell me all about it! '' svarade jag honom med ett leende. '' Du är så söt när du ler så! '' sa Johan. '' Awwh! '' sa jag. Vi hade bara rikigt känt varandra i två dagar, men det spelade ingen roll, för detta kändes mer än bra.
Kapitel 2
Helt plötsligt känner jag hand på min axel, och jag blir jätte rädd. Jag vände mig snabbt om och såg att Johan stod där. '' Oj! Heej Johan! Vad du skrämde mig!! '' sa Jag till honom. '' Hej! Och förlåt det var inte meningen! '' sa Johan. '' Har du inte kunnat släppa tankarna på oss eller!? '' skrockade jag. '' Hahah Knappt! '' sa han och skrattade också. '' Ni då? '' frågade han med ett flin. '' Nej, typ inte. Du har typ blivit vårat favorit ämne nu känns det som! Och jag är en väldigt pratglad person, och tjejer du vet! '' Sa jag till Johan med ett vitsigt skratt. '' Hahah! Okej... Men jag tänkte om jag kanske kunde få ditt mobilnummer? '' frågade Johan lite snällt, och gud vad söt han var då! '' Självklart! Men då får jag väl ändå ditt också? '' skrattade jag till svar. '' Ja då! Självklart! Bara du inte ger ut det till någon! '' sa Johan. '' Nej! Absolut inte" Det skulle aldrig falla mig in! '' svarade jag Johan. Vi fick varandras mobilnummer, och sen fick jag en kram till. '' Men nu måste jag verkligen gå! '' sa Johan. '' Haha okej! Som innan då! '' sa jag. '' Jo precis, det blir lite att springa över hela halva stockholm idag! '' sa Johan med ett skratt. '' Haha okej! Men Hej då! '' sa jag. '' Hej då! '' sa Johan och sprang där ifrån. 'Hjälp!' tänkte jag. JAG HAR FÅTT JOHAN PALMS MOBILNUMMER!! Hade jag lust att bara skrika ut. Men det kunde jag ju självklart inte göra. Jag väntade fortfarande på att Louise skulle komma ut från toan. Och sekunderna senare kom hon ut. '' Nu är jag klar! Vad har du gjort undertiden då? '' frågade Louise. '' Johan kom! Så vi snackade lite! '' svarade jag. '' NEJ!! DU SKOJAR!! '' utbrast Louise. '' Nej det gör jag inte. '' svarade jag med ett flin. '' Fasen att jag missade det!! '' Sa Louise. '' Jo det var synd! '' sa jag. '' Asså jag tror fan han gillar dig Jossan! '' sa hon. '' Tror du det!? '' sa jag till henne. Just nu gick vi bara Drottninggatan och pratade. '' Ja! Jag är helt säker på det! Så som han beter sig i din närhet! '' sa hon. '' Vi får väl hoppas på det bästa. Vi bestämde oss där efter väldigt snabbt att vi skulle åka hem. Vi var ganska utmattade. Så vi tog en buss till området, och så hittade vi rätt snabbt dit. När vi kom innanför dörren kom Marie ut i hallen. '' Hej Tjejer! '' sa hon. '' Hej! '' sa vi i kör. '' Har ni haft kul idag då? '' frågade hon. '' Ja! Det har varit jätte kul! '' sa Louise. '' Jag instämmer! Jag älskar Stockholm! '' sa jag. Vi gick till vårat rum och jag la påsarna på sängen och satte mig ner av utmattning. Jag hade köpt tre nya tröjor, 1 par jeans, och 2 nya hattar. 'Knock Knock Knock!' lät det. Det var min mobil, jag hade fått ett SMS. '' Hej! Jag tänkte... om vi kanske kunde träffas imorgon och göra något. Alla tre då alltså! Johan '' stod det. '' Vem var det? '' frågade Louise. '' Johan! '' svarade jag. '' Just det! '' sa Louise med ett litet skratt! '' JAAH! Jag menar allvar! Jag fick det innan när du var på toa '' sa jag. '' Då skulle du väl ändå sagt det när jag kommit ut från toan, eller? '' undrade Louise misstänksamt. '' Inte säkert, tänkte det skulle komma som en chock! Haha! '' svarade jag henne. '' Jasså, Kan du bevisa att det var från Johan då? '' frågade hon. '' Ja, jag kan ringa honom! '' sa jag. '' Ja gör det! '' sa hon. Jag ringde upp Johan, och han svarade nästan direkt. '' Hej! '' svarar Johans Bekanta röst. '' Hej Johan! '' sa jag. '' Louise här brevid mig tror inte att jag fick ditt nummer innan! Vill du bevisa? '' frågade jag skrockande och satte på speaker. '' Jo, det fick du ju! '' sa Johan. '' Mmh, Louise, så jag ljög då inte! Haha! '' sa jag. '' Okej, det var coolt! '' sa Louise. '' Och du Johan, vi gör gärna något imorgon! Men vi kan väl Messa? '' frågade jag honom. '' Åh, vad kul! Aah visst! Hejdå! '' sa Johan. '' aah Hejdå! '' sa jag och la på. '' Mhmm! Hade jag rätt eller hade jag det! '' sa jag till Louise! '' Jag antar att... Du hade rätt! '' sa hon. Vi gick och åt lite, sen gick vi och la oss.
Kapitel 1
Vi satt och pratade till stor del av tåg resan, sedan lutade jag huvudet mot nackstödet, och somnade. Någon halvtimme senare vaknade jag. Jag hade sovit på Johans axel, gud vad pinsamt tänkte jag! '' Oj, har jag sovit mot din axel hela tiden? '' frågade jag Johan förlåtande. '' Hah, ja till största del! Men det är lungt! Det gör absolut inget! '' sa Johan. '' Är du säker? '' frågade jag honom. '' Jaa, absolut ingen fara! '' sa Johan och log stort! '' Vad bra då! Men vad har ni gjort medans jag sovit? '' frågade jag Johan och Louise rätt obekvämt, att jag hade sovit då alltså! '' Vi har tittat på när du sover! '' svarade Louise. '' Ja, du är söt när du sover! '' svarade Johan rodnade och tittade ner i golvet. '' Awwh! '' sa jag till Johan. Vi skulle gå av tåget om tio minuter! Jag ville inte lämna Johan, jag ville sitta kvar där med honom. '' Jaha.. då skiljs vi åt! Det som har varit så trevligt! '' sa jag till Johan med en ledsen blick. '' Jo jag instämmer, men..... vi ses kanske i Stockholm! '' sa Johan. '' Det hoppas jag! '' svarade jag. '' Jag med! '' sa Louise. '' Jo det skulle vara trevligt! '' sa Johan. Och så gick vi av tåget. '' Kan inte jag få en kram innan vi skiljs åt? '' frågade jag som ett litet fan. '' Självklart ska du få det! '' sa Johan och kramade mig, den varade en stund, och så sa vi 'Hejdå!'. Louise glömde att fråga. Vi såg Marie längre bort, så vi gick fram till henne. '' Heej! '' sa Louise och gick fram och gav henne en kram. '' Hej! '' sa jag och ställde mig brevid Louise. '' Hej hej! '' sa Marie och så pratade vi lite och gick mot utgången. Jag tänkte på Johan, jag ville så gärna vara kvar där med honom. Louise började prata med mig lite tyst '' Du skulle sett när du sov! '' sa hon. '' Va! Vad hände då? '' undrade jag nykifet. '' Jo, han försökte smyga armen om dig, men det lyckades jag se, och så såg han på dig nästan hela tiden! '' svarade Louise. '' VA!!? ÄR DET SANT!!?? '' Frågade jag storförvånad. '' Ja, jag skojar inte, han gjorde det! Svarade Louise! '' OMG! '' sa jag och jag ville bara hoppa och skrika! Vi satte oss i Maries bil, och åkte hem till henne. Vi skulle få dela på ett rum med tre sängar, vilket var mycket roligare än att ha ett varsitt. Vi ställde våra saker där, och så satt vi där lite och pratade. En stund senare kom Marie in '' Är ni hungriga? '' frågade hon. '' Jo, jag är ganska hungrig! '' sa jag. '' Jo jag med! '' svarade Louise. '' Jag tänkte att vi kunde gå ut och äta ikväll, det finns en resturang med god mat här precis i närheten. Jag tänkte att vi kunde gå dit. '' sa Marie. '' Varför inte! '' sa jag. '' Låter gott! '' skrockade Louise. '' Men, kom så går vi då! '' sa Marie, och vi följde efter. När vi gick dit, kollade jag upp mot alla lägenheter för att försöka hitta Johan i någon, Han bodde ju på norrsidan, det gjorde Marie också. Men jag såg honom inte, jag chansade på att han satt vid datorn. Vi satt på resturangen i två timmar och jag kunde inte släppa tankarna på Johan, det gick bara inte. En viss fråga snurrade i mitt huvud som jag inte kunde sluta undra över ' Tänk om han gillar mig! '. När vi skulle gå där ifrån, såg jag åter igen upp mot lägenheterna, men han syntes inte till nu heller. Jag och Louise gick och la oss när vi kom hem, vi var så trötta även fast klockan bara var nio. Vi ställde väckarklockan på åtta, vi skulle ju inte sova bort hela dagen utan vara i stockholm och ha lite kul också. Jag somnade nästan direkt, och den sista jag tänkte på var Johan.